Ta in delägare

En vanlig anledning till att vilja ta in nya delägare i ett befintligt företag är att du eller ni vill knyta till er särdeles duktiga personer.

Vi rekommenderar dig att ta kontakt med en erfaren rådgivare innan du erbjuder någon ett delägarskap. Detta för att du ska ha hela bilden klar för dig innan du lägger fram ett erbjudande. Då riskerar du inte att behöva ändra ditt erbjudande och du kommer därmed att framstå som en trygg samarbetspartner.

Ett erbjudande om delägarskap kan gälla här och nu, men tanken kan också vara att erbjudandet ska förverkligas först på sikt. Då handlar det om en typ av incitamentsprogram, där exempelvis en medarbetare får en option som innebär en framtida möjlighet att få köpa aktier i företaget.

Vi har skrivit mer om olika incitamentsprogram här.

Det finns framförallt två tillvägagångssätt när man tar in nya delägare. Antingen tar man in en ny ägare i aktiebolaget genom försäljning av befintliga aktier eller genom en nyemission.

Nya delägare genom försäljning av aktier

När man genomför ägarbyten av aktier genom köp eller försäljning så måste bolagsordning och eventuellt aktieägaravtal kontrolleras först. Detta för att kunna beakta eventuella klausuler om exempelvis hembud eller förköp (mer om detta nedan).

Efter att man har tagit hänsyn till eventuella bestämmelser säljer befintlig ägare aktier till ny ägare. Då är det viktigt att upprätta ett aktieöverlåtelseavtal så att aktierna överlåts på rätt sätt.

Även om anledningen till nyemission oftast fokuserar på att få in mer kapital i bolaget, utesluter det ena inte det andra och det är också ett vanligt sätt att ta in nya delägare.

Vid nyemission skriver styrelsen ett förslag om att genomföra en nyemission som bolagsstämman eller styrelsen sedan fattar beslut om att verkställa eller inte.

Det bestäms också om nyemissionen ska ske med företrädesrätt eller ej. Om företrädesrätt ska gälla innebär det att befintliga aktieägare har företräde till de nya aktierna.

Det är viktigt att komma ihåg att om man tar in nya delägare genom nyemission innebär det en utspädning av aktierna, eftersom varje aktie efter nyemissionen står för en mindre andel av bolaget än tidigare. Befintliga ägare minskar därmed sin procentuella ägarandel i bolaget om de inte köper nya aktier i nyemissionen.

Vi kan inte nog betona hur viktigt det är att upprätta ett aktieägaravtal när det finns fler än en ägare till ett aktiebolag. Ett aktieägaravtal är nämligen en möjlighet att tänka till innan en situation uppstår.

Om du skulle ångra dig

I regel går det inte att tvinga en delägare ut ur ett delägarskap när denne väl har blivit delägare. Men det finns några undantag.

Exempelvis om det finns en bestämmelse i ett aktieägaravtal om rätten att köpa ut en delägare. Eller om en delägare äger mer än 90 procent av aktierna. Då kan denne köpa ut en annan delägare. Detta kallas för tvångsinlösen.

Om man driver ett aktiebolag tillsammans med andra kan det vara bra att fundera över vad som händer om en delägare går bort.

Aktier kan nämligen gå i arv och om delägaren exempelvis har särkullbarn har dessa rätt att få ut sitt arv direkt.

Även sambo eller maka/make kan ha rätt till aktierna. Det kan därför vara bra om det finns en hembudsklausul i bolagsordningen eller i ett aktieägaravtal som ger övriga delägare rätt att lösa ut eventuella arvtagare.

En kompanjonsförsäkring som kan täcka ett behov av att lösa ut arvtagare kan också vara en god idé.

Om en delägare skiljer sig kan makan/maken ha rätt till hälften av delägarens aktier i bolaget om inte delägaren har gjort andelarna till enskild egendom genom ett äktenskapsförord.

För att förhindra att en maka eller make till en delägare också blir delägare i aktiebolaget kan man i ett aktieägaravtal bestämma att delägare måste göra andelarna i bolaget till enskild egendom genom ett äktenskapsförord.

Som synes ovan är aktieägaravtal många gånger en räddning när det gäller olika situationer som kan uppstå när man har tagit in nya delägare. Med ett aktieägaravtal har man tänkt till innan eventuella problem har hunnit uppstå och alla parter vet vad som gäller.

Upprätta ett aktieägaravtal

För att undvika framtida interna svårigheter mellan delägare är det därmed viktigt att upprätta ett aktieägaravtal. I detta kan man exempelvis reglera vad som sker om någon vill lämna delägarskapet, villkor för att ta in nya aktieägare och rollfördelningen i företaget.

Det kan också vara bra att bestämma om en delägare ska kunna bedriva liknande verksamhet i ett eget bolag och på så sätt konkurrera med er gemensamma verksamhet.

Ni kan även reglera vad som gäller om en delägare väljer att lämna verksamheten och då vill ta med sig kunder och anställda till en ny egen verksamhet. Tänk också på vad som ska gälla angående saker som sekretess.

Ni bör komma överens i aktieägaravtalet om en delägare som vill lämna bolaget får sälja sina aktier till vem som helst eller om det ska finnas bestämmelser som begränsar möjligheten för delägare att sälja sina aktier till tredje man.

Dessa olika bestämmelser kallas hembuds-, förköps- och samtyckesklausuler (eller förbehåll) och ger bolaget möjlighet att kontrollera vad som gäller när en delägare önskar sälja sina aktier.

Hembudsklausul

Hembud betyder att befintliga aktieägare måste erbjudas möjlighet att få köpa tillbaka aktierna om de har sålts till någon annan. Det ska framgå i hembudsklausulen vilka som är lösningsberättigade, d.v.s. vilka av delägarna som har rätt att lösa tillbaka aktierna om de har sålts till någon annan.

Förköpsklausul

En förköpsklausul handlar om att befintliga aktieägare måste erbjudas möjlighet att köpa aktierna innan de säljs till någon annan, vilket alltså är en skillnad mot vad som gäller vid hembud. Förköpsklausul hindrar dock inte att en aktieägare ger bort aktier i gåva.

Både hembud och förköp mynnar dock ut i liknande resultat, befintliga aktieägare erbjuds möjlighet att ta över aktierna istället för att de hamnar hos en ny ägare. Skillnaden handlar främst om huruvida befintliga aktieägare erbjuds aktierna innan eller efter att de har bytt ägare.

Fördelen med hembud framför förköp är därför att vid hembud så vet befintliga aktieägare vilken ny ägare de tar ställning till.

Samtyckesklausul

Slutligen innebär en samtyckesklausul att styrelsen eller bolagsstämman måste ge sitt godkännande innan en överlåtelse görs av aktier. Detta gäller både om aktierna ska överlåtas till någon utomstående eller till befintliga aktieägare.

Klausuler likt ovan kan visserligen finnas även i en bolagsordning, men det finns vissa skillnader som är viktiga att tänka på.

Skillnaden mellan ett aktieägaravtal och bolagsordningen är att bolagsordningen är grundläggande och gäller samtliga aktieägare, även nya delägare, medan ett aktieägaravtal preciserar vad som gäller aktieägare sinsemellan.

Ett aktieägaravtal behöver inte omfatta alla aktieägare och det kan därför vara bra att noga diskutera vad som ska anges i bolagsordningen respektive aktieägaravtalet.

Med ett aktieägaravtal finns exempelvis möjligheten att begränsa en förköpsklausul till att gälla endast några av aktieägarna.

Det finns med andra ord en hel del frågor att ta ställning till när man tar in delägare i ett aktiebolag och det kan därför vara värdefullt att söka rådgivning.

Med vår långa erfarenhet av aktuella frågor hjälper vi företag med sin verksamhet både lokalt och globalt.

Vårt mål är att kontakten med oss ska kännas personlig. Du vänder dig till oss och om vi inte har alla svar tar vi hjälp av vårt stora nätverk.

Som medlemmar i det internationella nätverket MGI Worldwide har vi exempelvis kontakt med redovisningskonsulter, revisorer och specialister på över 600 kontor i ca 100 länder. Detta har gett oss ett internationellt självförtroende som vi gärna delar med oss av.

Oavsett situation stöttar vi dig så att du kan ta rätt beslut och undvika de fällor som finns. Allt för att du ska känna dig trygg i ditt företagande.