Koncernstruktur – Q&A

Funderar du över vad som kan vara en optimal koncernstruktur för ditt företagande? Kanske undrar du om det finns fördelar med att hålla sig med ett moderbolag och tillhörande dotterbolag istället för att köra allt i ett AB?

Vi hoppas att du efter att ha läst denna Q&A får lite tankar och idéer om koncernstruktur och vad som kan passa bäst för just ditt företagande.

Vad menas med en koncernstruktur?

En koncernstruktur består av flera aktiebolag som är sammankopplade, vanligtvis genom ägande. En koncernstruktur är ofta ett moderbolag med ett eller flera dotterbolag.

I dess enklaste form består en koncern av ett moderbolag och ett dotterbolag.

Men en koncernstruktur kan vara mycket mer komplex än så. Exempelvis kan det även ingå en så kallad underkoncern, där dotterföretag i sin tur har bestämmande inflytande över andra dotterföretag och ur den aspekten också är moderföretag. Bolaget längst ned i en sådan struktur benämns då ofta dotterdotterföretag.

Vad är bestämmande inflytande?

En koncern existerar när ett bolag har ett bestämmande inflytande över ett annat bolag. För att det ska vara tal om en koncern ska det alltså finnas åtminstone ett moderföretaget som har ett bestämmande inflytande över ett dotterföretag.

Bestämmande inflytande uppstår vanligen genom att moderföretaget innehar mer än 50 procent av rösterna i dotterbolaget. Innehavet kan vara antingen direkt eller indirekt. Med indirekt innehav menas att röstmajoriteten uppnås genom att moderföretaget har röster i andra företag som i sin tur har rösträtt i dotterföretaget.

Äkta eller oäkta koncern?

En äkta koncernstruktur finns endast mellan juridiska personer.

Om det är en privatperson som ensam äger två olika bolag uppstår således ingen koncernstruktur mellan bolagen. En sådan situation kallas ibland för oäkta koncern. Bolagen är istället närstående till varandra på grund av ägarförhållandet.

Vad är ett intresseföretag?

Ett intresseföretag är ett företag där ägaren inte har ett bestämmande inflytande, men där innehavet ändå är betydande. Med betydande menas att innehavet är minst 20 procent av rösterna i företaget.

Behövs koncernredovisning?

Om företagen uppfyller kraven för att klassas som en koncern krävs i vissa fall att en koncernredovisning upprättas.

Huvudregeln är att alla moderföretag ska upprätta en koncernredovisning. Men det finns tre undantag:

• Koncernen är en mindre koncern. En mindre koncern är alla koncerner som inte är större koncerner. Definitionen av större koncerner går att läsa om här.
• I vissa fall om moderföretaget även är ett dotterföretag, du kan läsa mer det här.
• Dotterföretagen är utan väsentlig betydelse för kravet på en rättvis bild av koncernens resultat och ställning eller kan uteslutas. Du kan läsa mer om det här.

När det gäller mindre företag som tillsammans bildar en koncern behövs alltså ingen koncernredovisning. Men det finns speciella regler för hur företagen i en koncern kan interagera med varandra. Dessa är i många fall fördelaktiga.

Fördelar med en koncern

Även om alla aktiebolag är egna skattesubjekt i Sverige så finns det en del fördelar med en koncern, både skattemässigt men också affärsmässigt.

Vi listar här några av de vanligaste fördelarna med ett koncernförhållande.

1. Koncernbidragsrätt

Koncernbidragsrätten innebär ofta en skattemässig fördel eftersom det är ett sätt att skatteutjämna mellan företag inom samma koncern.

För att koncernbidragsrätt ska föreligga krävs det att andelsinnehavet uppgår till mer än 90 procent.

Koncernbidrag kan då t.ex. användas till att täcka en förlust i ett bolag genom att använda resultat i ett annat bolag, som då minskar sin bolagsskatt.

2. Koncernlån

Ett koncernförhållande medger lån mellan bolagen, något som oftast inte är tillåtet i en oäkta koncern (där ägaren är en fysisk person).

3. Riskspridning

Att bygga en koncernstruktur är också ett sätt att sprida sina affärsmässiga risker över flera bolag.

Risker kan spridas genom att olika verksamhetsgrenar delas upp i olika bolag. Om en verksamhet går dåligt kan denna då avknoppas utan väsentlig påverkan på resterande verksamheter.

Man kan även separera mer riskfyllda verksamheter från säkrare verksamheter och på så sätt inte lägga alla ägg i samma korg.

Uppdelning av verksamheten i olika bolag underlättar även en eventuell försäljning av verksamhet.

4. Kapitalsäkring

Ett annat sätt att minska risker genom en koncernstruktur är att säkra kapital genom att skicka upp vinsterna och pengarna i ett holdingbolag.

I en koncernstruktur med ett moderbolag och ett dotterbolag kan exempelvis kapital kontinuerligt skickas upp och säkras i moderbolaget, som då agerar som holdingbolag.

Genom detta förfarande kan holdingbolaget välja hur mycket det ska stödja (och riskera) i dotterbolaget i form av lån och aktieägartillskott.

Nackdelar med en koncernstruktur

En koncernstruktur förutsätter vanligtvis flera aktiebolag, vilka var för sig exempelvis kräver en årsredovisning och deklaration.

Att ha en koncernstruktur även i dess enklaste form innebär alltså lite mer administrativt arbete än att endast hantera ett aktiebolag i sitt företagande.

Vid koncernstruktur måste man också fundera över hur man prissätter sina varor vid handel mellan koncernbolagen (s.k. internprissättning). Vid handel med koncernbolag i utlandet blir det särskilt viktigt att sätta en princip för detta (s.k. Transfer pricing).

Välkommen med dina frågor!

En koncernstruktur kan i många fall alltså vara en god idé, men med tanke på exempelvis internprissättning och den extra administrationen som medförs kan det vara bra att diskutera igenom fördelar och nackdelar innan en koncern skapas.

Välkommen att kontakta någon av våra kunniga rådgivare om du vill diskutera hur en koncernstruktur kan utformas och huruvida det kan passa just ditt företagande!