Hållbarhetsredovisning eller hållbarhetsrapport?

Vill du få reda på skillnaden mellan en hållbarhetsredovisning och en hållbarhetsrapport? Om och i så fall hur granskning av dessa sker? Kanske vill du också veta vilka bolag som omfattas av lagkrav på att upprätta hållbarhetsrapport? Jamen då har du kommit rätt – om ca 4 minuter har du järnkoll.

Den här artikeln är den andra i en serie om hållbarhet och hållbart företagande skrivna av PhD Elina Malmström på Revideco. Du hittar övriga publicerade artiklar och massor med matnyttig hållbarhetsinformation på Revidecos hållbarhetssida.

Vad är skillnaden mellan en hållbarhetsredovisning och en hållbarhetsrapport?

En hållbarhetsrapport är lagstadgad enligt årsredovisningslagens 6:e kapitel 10§, för de företag som uppfyller vissa krav och därmed klassas som större företag. Det vill säga företag som uppfyller två eller tre av nedan gränsvärden, under de båda senaste räkenskapsåren:

• Medelantalet anställda har varit mer än 250 personer.
• Den redovisade balansomslutningen har varit mer än 175 miljoner kronor.
• Den redovisade nettoomsättningen har varit mer än 350 miljoner kronor.

En hållbarhetsredovisning är istället frivillig och kan utformas efter företagets egna önskemål. En hållbarhetsredovisning kan därför ha många olika namn som relaterar till företagets hållbarhetsarbete.

Vad är hållbarhetsredovisning?

Med hållbarhetsredovisning menas därmed en frivilligt upprättad rapport om företagets hållbarhetsarbete. Denna rapport kan alltså ha många olika beteckningar, exempelvis Miljöredovisning, CSR-redovisning eller Hållbarhetsredogörelse. Eftersom hållbarhetsredovisningen är mer fri i sin utformning än  lagstadgad hållbarhetsrapportering kan det förekomma att ett företag som upprättar en hållbarhetsrapport till följd av lagkrav, också upprättar en hållbarhetsredovisning på frivillig basis. Det förekommer också att företag som inte måste upprätta en hållbarhetsrapport enligt ÅRL, ändock väljer att göra det.

Vad ska finnas med i en frivilligt upprättad hållbarhetsredovisning?

Om man ska upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport så framgår det av årsredovisningslagen vad som ska ingå. Men för frivilliga hållbarhetsredovisningar finns det inga lagstadgade regler för hur man ska redovisa hållbarhetsarbetet. Dock kan det vara bra att vara påläst för att få en bild av vad läsaren av redovisningen förväntar sig av en hållbarhetsredovisning. Numera är nämligen läsarna av hållbarhetsredovisningar relativt insatta och det förväntas därför att viss information ska finnas med. Bolaget kan behöva informera, inte bara om sina mål, utan även hur man planerar att nå målen och hur långt man har kommit.

En vanlig utgångspunkt är att utgå från vilka områden som ska redovisas enligt lagkravet även om man inte omfattas. Då ser man vad de större bolagen redovisar för ämnesområden och vad intressenter uppfattar som intressant information i sammanhanget.

Granskas en hållbarhetsredovisning eller en hållbarhetsrapport?

Enligt det direktiv som Hållbarhetslagen (i årsredovisningslagen) i Sverige bygger på, nämligen Non-Financial Reporting Directive (NFRD) krävs inget bestyrkande av hållbarhetsrapporten. Det enda som krävs enligt direktivet är att en revisor kan konstatera att en hållbarhetsrapport finns upprättad enligt de krav som finns i årsredovisningslagen. I Sverige används då FAR:s rekommendation RevR 12, Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Men i vissa fall behöver revisorn även beakta ISA 720, Revisorns ansvar avseende annan information, vilket poängteras i RevR12. Detta gäller om hållbarhetsrapporten exempelvis placeras i årsredovisningens framvagn, det vill säga framför förvaltningsberättelsen, eller i ett dokument som innehåller den lagstadgade årsredovisningen. Då behöver revisorn bedöma att informationen i hållbarhetsrapporten inte är oförenlig med övrig information i årsredovisningen. Det blir alltså en slags granskning, men inte riktigt en revision.

Hållbarhetsinformation blir endast föremål för revision om den ingår i förvaltningsberättelsen. Detta blir aktuellt när ett företag frivilligt lämnar hållbarhetsupplysningar i förvaltningsberättelsen eller om det görs till följd av lagkrav. Exempelvis måste stora företag, med gränsvärdena 80/50/40, lämna vissa hållbarhetsupplysningar i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar blir då föremål för den vanliga revisionen som görs av förvaltningsberättelsen.

Vad gäller hållbarhetsredovisningen kan företag välja att få den granskad av en revisor enligt FAR:s rekommendation RevR 6, Bestyrkande av hållbarhetsinformation. FAR:s rekommendation RevR6 är en särsvensk vägledning baserad på den internationella standarden ISAE 3000 som avser andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En granskning enligt RevR6 ger alltså ingen revision utan handlar om en översiktlig granskning.

Vad innebär översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning?

Medan tjänsten revision ger en rimlig grad av säkerhet, ger översiktlig granskning enligt exempelvis RevR 6 en begränsad grad av säkerhet, det vill säga en lägre grad av säkerhet än vad som ges vid revision. Olika grader av säkerhet kan tyckas obegripligt, men det har att göra med hur en revisor utför en granskning.

Finns det en redovisningsstandard för hållbarhetsinformation?

Det finns flertalet redovisningsstandarder som det rapporterande företaget kan använda sig av för att arbeta fram en hållbarhetsredovisning, exempelvis Global Reporting Initiative (GRI). Det är dock viktigt att följa det valda ramverket eller den valda standarden fullt ut för att kunna referera till en användning av just den valda redovisningsmetoden i hållbarhetsredovisningen.

En utveckling mot harmonisering

Just nu sker omfattande arbete både på europeisk och internationell nivå för att uppnå en harmonisering av redovisningsstandarder för hållbarhetsinformation. Den globala standardutvecklaren IAASB har även ett pågående projekt för en ny separat granskningsstandard för hållbarhetsinformation. Denna utveckling inom IAASB sammanfaller väl med att det nya EU direktivet för hållbarhetsinformation kräver att hållbarhetsinformationen granskas, inte bara att revisorn gör ett yttrande. Till en början är det tänkt att granskningen enligt IAASB:s nya standard uppnår begränsad grad av säkerhet, för att i framtiden eventuellt kunna uppnå rimlig grad av säkerhet, det vill säga den grad av säkerhet som uppnås vid revision.

Nytt direktiv kommer att styra hållbarhetsredovisning

Det händer alltså mycket inom området hållbarhetsredovisning och dess granskning. En stor förändring handlar just om det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som kommer att byta ut det tidigare Non-Financial Reporting Directive (NFRD) från 2014 och som var det direktiv som hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen (ÅRL) utgick från i Sverige.

Som en förberedelse inför det nya direktivet har förändringar skett i Sverige kring hur hållbarhetsarbete ska granskas eller få ett uttalande om. För de företag med räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2022 eller senare gäller därför följande:

• Endast de företag som enligt lag måste upprätta en hållbarhetsrapport får ett yttrande enligt RevR12 från revisorn (tidigare kunde även frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter enligt ÅRL få ett uttalande enligt RevR12).
• RevR6 ska användas av revisorn vid översiktlig granskning av all frivillig rapportering av hållbarhetsarbete.

Det blir alltså en ännu tydligare distinktion mellan lagstadgad hållbarhetsrapportering och en frivillig hållbarhetsredovisning. Detta eftersom den lagstadgade hållbarhetsrapporten är tänkt att både utvidgas och på sikt antagligen granskas enligt den nya översiktlig granskningsstandarden som utvecklas inom IAASB. Det är även tänkt att hållbarhetsrapporten alltid ska integreras i förvaltningsberättelsen, det vill säga det kommer då inte längre vara möjligt att lägga den i en separat rapport.

I nästa artikel berör vi utvecklingen av en europeisk, men också en global standard för hållbarhetsinformation och vad det får för konsekvenser för redovisningen av hållbarhetsarbete i Sverige. Den och fler artiklar kommer du att hitta i vår artikelserie om hållbarhet på Revidecos hållbarhetssida.