Fakturera utländska kunder – hur gör jag med momsen?

Sälja varor till privatpersoner inom EU, hur gör jag med momsen?

Varor som säljs till privatpersoner inom EU ska normalt faktureras med svensk moms. Det är endast när köparen har ett registrerat VAT-nummer (det vill säga om köparen är exempelvis ett företag) som moms i vissa fall inte tas med på fakturan. Dock finns det ett tröskelvärde som anger när du måste börja fakturera med den moms som finns i köparens land istället för svensk moms. Den så kallade omsättningströskeln innebär att om du säljer för ett belopp som understiger omsättningströskeln (99 680 kr) ska du ta ut svensk moms på försäljningen. Men om omsättningströskeln överskrids ska beskattning istället ske med den momssats som gäller i landet där köparen finns.

Sälja tjänster till privatpersoner inom EU, ska jag lägga på moms?

Huvudregeln när du säljer tjänster privatpersoner (det vill säga icke-beskattningsbara personer) är att tjänsterna ska beskattas i det land där du som säljare har din verksamhet. Detta innebär att om ditt företag har ett säte eller en etablering i Sverige ska du ta ut svensk moms. Tjänsten anses alltså omsatt i Sverige, oavsett i vilket land köparen finns.

Dock gäller samma undantag till huvudregeln som för tjänster till företag inom EU. Det vill säga undantag för exempelvis fastighetstjänster, persontransporter och restaurang- och cateringtjänster. Tjänster till privatpersoner omfattas också av ytterligare undantag, som exempelvis gäller förmedlingstjänster, kulturella tjänster och digitala tjänster. För dessa är utgångspunkten istället att tjänsterna anses omsatta i de land där de fysiskt utförs eller där köparen befinner sig.

Sälja varor till privatpersoner utanför EU, ska jag lägga på moms?

Försäljning av varor till privatpersoner utanför EU kallas export och du ska inte ta ut svensk moms på fakturan. Dock måste du kunna visa att varorna har levererats till ett land utanför EU.

Under vissa förutsättningar kan försäljning till besökare i Sverige, men som är bosatta utanför EU, i efterhand ske utan moms. Dock ska du som vanligt lägga på moms vid försäljningstillfället, precis som vid försäljning till svenska privatpersoner. Men i efterhand kan försäljningen i vissa fall betraktas som export. Köparen ska då få tillbaka den moms som betalades vid försäljningen och du som säljare redovisar försäljningen som export i momsdeklarationen.

Sälja tjänster till privatpersoner utanför EU, ska jag lägga på moms?

Försäljning av tjänster till privatpersoner utanför EU ska i regel ske med svensk moms. Samma resonemang som kring försäljning till privatpersoner inom EU gäller även här. Försäljningen av tjänster ska beskattas i det land där du som säljare har din verksamhet. Finns ett säte eller en etablering i Sverige ska du ta ut svensk moms på dina fakturor. Tjänsterna anses alltså omsatta i Sverige, oavsett i vilket land köparen finns.

Men också till denna huvudregel finns en mängd undantag, liksom de som anges vid försäljning av tjänster till privatpersoner inom EU.

Försäljning av både varor och tjänster till privatpersoner kännetecknas därmed av en hel del undantag som exempelvis kan innebära att momsregistrering i köparens land blir nödvändigt. De fall då företaget måste momsregistrera sig i köparens land har ökat sedan en gemensam omsättningströskel infördes i EU.

Vi på Revideco kan genom vårt engagemang i det internationella nätverket MGI Worldwide hjälpa er att komma i kontakt med samarbetspartners som kan hjälpa er med att registrera er för moms utomlands. Kontakta oss för mer information.

Vad innebär omsättningströskeln?

Från och med den 1 juli 2021 infördes ett gemensamt tröskelvärde i EU för när momsregistrering krävs i köparens land. Den gemensamma omsättningströskeln i EU är 99 680 kr. Denna gäller för försäljning av elektroniska tjänster och unionsintern distansförsäljning av varor till icke beskattningsbara personer (oftast privatpersoner) i andra EU-länder. Viktigt att notera att i de 99 680 kronorna ingår all unionsintern distansförsäljning av varor samt försäljning av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. Tröskelvärdet gäller alltså total försäljning, inte försäljningen till varje enskilt EU-land.  Detta innebär att införandet av ett gemensamt tröskelvärde för momsregistrering har medfört att fler företag kan bli skyldiga att registrera sig för moms i olika europeiska länder. Till följd av den gemensamma omsättningströskeln i EU har Skatteverket därför lanserat e-tjänsten OSS för att utvidga möjligheterna att redovisa och betala moms genom så kallade särskilda ordningar.

Vad är OSS?

OSS står för One Stop Shop och är en registreringstjänst för moms hos Skatteverket. OSS syftar till att förenkla för de företag som säljer varor och tjänster till icke beskattningsbara personer (till exempel privatpersoner) och som kan bli skyldiga att registrera sig för moms i flera olika köpares länder.

OSS byter ut den tidigare tjänsten MOSS och om du är registrerad för en ordning i MOSS blir du automatiskt registrerad för samma ordning i OSS samt behåller ditt identifieringsnummer. Du behöver alltså inte registrera dig på nytt om du tidigare använde MOSS.

Fördelen med OSS, One Stop Shop-rapportering hos Skatteverket är att du slipper registrera dig för moms i flera olika länder om du säljer till privatpersoner och om din omsättning överskrider omsättningströskeln (vilken är ganska låg). Men om du vill kan du välja att registrera dig för OSS även om din försäljning understiger omsättningströskeln. Då beskattas försäljningen med den momssats som gäller i landet där köparen finns och försäljningen redovisas då i e-tjänsten OSS.

De tre särskilda ordningarna

Redovisning av moms enligt de särskilda ordningarna innebär att du kan ansöka om ett identifieringsbeslut (registrering) i ett EU-land (exempelvis Sverige) och redovisa momsen i det landet enligt de särskilda ordningarna. Väljer du att registrera dig i Sverige använder du Skatteverkets portal i e-tjänsten OSS för att redovisa momsen enligt någon av nedan ordningar.

De särskilda ordningarna är:

• Tredjelandsordningen, vilken används av företag som är etablerade utanför EU och gäller försäljning av tjänster som ska beskattas inom EU.
• Unionsordningen, som tillämpas av företag som är etablerade både inom och utanför EU. Denna ordning gäller försäljning av tjänster som ska beskattas inom EU, unionsintern distansförsäljning av varor samt i vissa fall leveranser av varor där försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land.
• Importordningen är ny och även denna ordning används av företag både inom och utanför EU. Importordningen avser försäljning av importerade varor som besitter ett lägre värde (under 150 euro).

Samtliga ordningar finns alltså i Skatteverkets e-tjänst OSS.

Utöver den gemensamma omsättningströskeln och den nya importordningen har förändringar också skett i reglerna kring så kallade Plattformsföretag.

Plattformsföretag

Ett företag som möjliggör försäljning av varor via ett elektroniskt gränssnitt kallas här för plattformsföretag (i enlighet med Skatteverkets benämning). När en köpare och en säljare kommer i kontakt med varandra genom det elektroniska gränssnittet och en leverans av varor sker till följd av detta anses plattformsföretaget utföra leveransen till köparen. Därmed blir plattformsföretaget skyldigt att redovisa momsen på försäljningen. Plattformsföretaget kan under olika förutsättningar antingen redovisa momsen enligt unionsordningen eller importordningen[1].

• Redovisa enligt unionsordningen: Ett plattformsföretag som möjliggör omsättning av varor inom EU från en beskattningsbar person (exempelvis ett företag) som inte är etablerad i EU till någon som inte är en beskattningsbar person (exempelvis privatperson), anses ha köpt in och sålt varan vidare. Under dessa förutsättningar kan ett plattformsföretag tillämpa unionsordningen vid redovisning av moms.
• Redovisa enligt importordningen: Ett plattformsföretag som möjliggör distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro anses ha köpt in och sålt varan vidare. Under dessa förutsättningar kan ett plattformsföretag tillämpa importordningen vid redovisningen av moms.

Plattformsföretaget kan vara etablerat inom EU eller i ett land utanför EU.

Distansförsäljning

Det finns därmed numera två definitioner för distansförsäljning av varor. Unionsintern distansförsäljning av varor samt distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU. Unionsintern distansförsäljning innebär förenklat e-handel till privatpersoner inom EU. Distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU innebär förenklat e-handel från ett land utanför EU till en privatperson inom EU.

Sammanfattningsvis lämpar sig redovisning genom e-tjänsten OSS både för dig som har ett företag som säljer tjänster eller varor till icke beskattningsbara personer (ofta privatpersoner) inom EU, och för dig som har ett så kallat plattformsföretag där försäljning till privatpersoner (eller andra icke beskattningsbara personer) inom EU möjliggörs via ett elektroniskt gränssnitt, exempelvis en hemsida.

Fakturera utländska kunder, hur gör jag med momsen?

Detta var en översiktlig genomgång av ett krångligt regelverk med många undantag. Jag hoppas att den har kommit till nytta och att du nu vet om du ska lägga på moms när du ska fakturera utländska kunder!  Tycker du att det fortfarande är oklart och vill ta hjälp av en redovisningskonsult som kan moms? Boka då in en genomgång med oss.