Gästblogg: Så slipper du personligt ansvar för skulder i AB

Hur uppstår ett personligt ansvar enligt ABL?

Enligt aktiebolagslagen (ABL) finns det en formell procedur som styrelsen måste följa när det finns misstanke om att bolagets eget kapital (det vill säga tillgångar minus skulder) understiger hälften av aktiekapitalet. I korthet innebär denna procedur följande:

• Styrelsen måste se till att det så snart som möjligt tas fram en första kontrollbalansräkning (KBR), vilket är en speciell balansräkning med något mer generösa värderingsprinciper än vanligt. KBR ska revideras – om bolaget har en revisor.
• Om KBR visar att eget kapital är förbrukat måste styrelsen kalla till en bolagsstämma där KBR behandlas (första kontrollstämman) där stämman beslutar om bolaget ska likvideras eller inte.
• Inom åtta månader från första kontrollstämman måste styrelsen kalla till en ny bolagsstämma där en ny KBR tagits fram (också reviderad). Om KBR inte utvisar att eget kapital är återställt (och motsvarar 100 % av aktiekapitalet) måste styrelsen tillförsäkra att bolaget försätts i likvidation.

Om styrelsen inte följer ovanstående procedur får styrelsen, som huvudregel, ett personligt ansvar för bolagets skulder, vanligen i samband med att bolaget försätts i konkurs.

Vilka skulder täcks av det personliga ansvaret?

Om personligt ansvar inträder är detta framåtriktat, alltså avseende nya förpliktelser som bolaget tar på sig efter det personliga ansvaret inträder. Däremot innebär det normalt inte att styrelsen också ansvarar för gamla förpliktelser (t.ex. hyresavtal) som ingåtts innan det personliga ansvaret uppstod. Vid en situation där det finns ett konstaterat personligt ansvar eller misstanke om personligt ansvar är det därför naturligtvis extra viktigt att noga överväga innan några nya avtal ingås. Man kan också tänka sig att i en sådan situation betala inköp kontant, så att bolaget inte drar på sig nya skulder som styrelsen blir personligt ansvarig för.

Hur kan andra upptäcka det personliga ansvaret?

Medan bolaget fortfarande är aktivt så framgår bolagets eget kapital av årsredovisningen. Om bolaget har revisor är revisorn under vissa förutsättningar skyldig att ange i revisionsberättelsen att bolagets verksamhet bedrivs under personligt ansvar.

Oavsett vad som stått i tidigare årsredovisningar så är det inte ovanligt att ett personligt styrelseansvar uppdagas i samband med bolagets konkurs. Det tillhör nämligen konkursförvaltarens allmänna uppdrag att rapportera för fordringsägarna i den s.k. förvaltarberättelsen om bolaget inte efterföljt reglerna om kontrollbalansräkning. Däremot agerar konkursförvaltaren normalt sett inte aktivt och ställer krav mot styrelseledamöterna på personligt ansvar. Detta är upp till fordringsägarna att göra själva. Det är dock värt att känna till att det finns flera företag som har som enda affärsidé att hitta potentiella krav mot styrelseledamöter på personligt ansvar och därefter uppvakta fordringsägarna för att driva in deras fordran.

Numera finns infört relativt snäva tidsgränser inom vilka borgenärerna måste agera mot styrelsen för att inte deras krav ska preskriberas, vilken är en stor skillnad mot tidigare, då en borgenär eller någon som köpt upp en fordran från en borgenär kunde komma 8-9 år efter en konkurs hade inletts, vilket naturligtvis var en väldigt besvärlig situation för styrelseledamöter i bolaget som hade försatts i konkurs.

Hur avslutar man en ansvarsperiod?

Om personligt ansvar har uppstått för styrelsen behöver detta inte vara för evigt. Genom att ta fram en ny kontrollbalansräkning som revideras (om bolaget har revisor) och behandlas på bolagstämma så kan ansvarsperioden upphöra, förutsatt att bolagets eget kapital i kontrollbalansräkningen uppgår till 100 % av aktiekapitalet. Detta innebär dock inte att det personliga ansvaret försvinner för skulder som uppstått under ansvarsperioden, utan endast att nya förpliktelser inte är förenade med personligt ansvar.

Finns det något annat man kan göra?

Vid minsta osäkerhet när det gäller kontrollbalansräkningsplikt, ta hjälp av i första hand bolagets revisor eller redovisningskonsult! Vid mer komplicerade fall, och när ansvar redan har uppkommit, är det lämpligt att även ta hjälp av advokat särskilt inriktad på obestånd. Väldigt ofta, men inte alltid, är problem med eget kapital tätt sammanhängande med dålig likviditet, vilket är en ytterligare anledning till att diskutera läget med en obeståndsadvokat. Vid sådan diskussion kan bolaget få hjälp med en bedömning om hur den dåliga likviditeten kan hanteras och om styrelsen har någon ökad riskexponering i en sådan ansträngd situation. Finns det t.ex. en frisk kärna i bolaget som kan räddas genom rekonstruktionsåtgärder, eller kan till och med en konkurs vara oundviklig.

I lite större företag är det vanligt att man har en styrelseansvarsförsäkring, som också kan täcka kontrollbalansräkningsansvaret. Utan en sådan försäkring står styrelseledamoten oftast oförsäkrad, inte bara för sitt personliga ansvar mot leverantörer utan också genom att styrelsens ombudskostnader för att försvara sig i rättegång, inte täcks av en vanlig rättsskyddsförsäkring.

För att inte denna del av ansvarsförsäkringen endast ska bli en ökad kostnad – utan verklig nytta när det behövs, är det lämpligt när man står inför att teckna en ny ansvarsförsäkring att ta hjälp från advokat eller annan försäkringsspecialist med att se över försäkringsvillkoren. Om det redan finns en befintlig ansvarsförsäkring är det lönt att ta hjälp med att titta på villkoren. Ett av de villkor som är viktigt i sådan försäkring, för att man ska ha nytta av den, är att försäkringen kan förlängas att gälla även vid en konkurs och därmed skydda styrelsen när det verkligen behövs.