Auktoriserad revisor Antti J. Niemi skriver om nya 3:12 regler och hur dessa nya 312 regler påverkar dig och är specialist på start-up exit frågor

Nya 3:12 regler – så ska du agera på förslaget

Av: |Publicerat: 2024-09-19|

Den 3:e juni 2024 överlämnade den kommitté som arbetat på ett förslag på nya 3:12 regler sitt betänkande ”Förenkla och Förbättra” till Regeringen. 3:12-reglerna är en viktig komponent när det gäller ”pengar i fickan”-frågan, då de styr hur utdelning och försäljning av aktier i fåmansbolag ska beskattas och påverkar hur mycket som blir kvar efter skatt till företagaren.

Vi har tidigare skrivit om detaljerna i betänkandet, men eftersom vi får många frågor om hur man ska agera på förslaget om nya 3:12 regler har jag sammanfattat mina tankar i den här artikeln.

Så ska du agera på förslaget på nya 3:12 regler:

Det är många som hör av sig till oss och är fundersamma på om förslaget på nya 3:12 regler betyder att de behöver agera på något sätt. Vårt svar är att ”Wait and see” är en klok strategi idag. Varför?

  1. Det är bara ett förslag idag. Utformningen kan komma att förändras fram till att riksdagen klubbar igenom nya regler. Och..
  2. Kommittén föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026, det är med andra ord gott om tid att agera om det skulle behövas.

Nästa steg är att förslaget om nya 3:12 regler skickas ut på remiss till relevanta myndigheter och organisationer. Dessa får möjlighet att ge synpunkter och kritik, som regeringen sedan kan välja att beakta. Efter att feedbacken har hanterats, granskas förslaget av Lagrådet för att säkerställa att de inte strider mot befintlig lagstiftning.

Under lagstiftningsprocessen kan vissa förslag ändras, slopas eller förbli oförändrade. Det är därför svårt att i nuläget förutse exakt vilka förslag som slutligen kommer att antas. Det är helt enkelt onödigt att agera innan vi vet exakt vad som komma skall.

Är förslaget på nya 3:12 regler bra?

Jag själv och många med mig har genom åren riktat kritik mot att regelverket är krångligt. Vi har tålmodigt väntat på att regeringsföreträdare ska få upp ögonen för just den aspekten och inte bara fortsätta att lappa de hål som bevisligen finns i reglerna och i och med det bara ytterligare krångla till det. Problemet är ju att när det blir krångligt så är det lätt att göra fel. Och lätt att göra fel, det är det idag. Att förslaget uttryckligen förenklar regelverket är positivt, nu kommer det bli lättare att göra rätt. Men blir det bättre?

  • Det är positivt att det blir mer pengar i fickan för de som kan ta utdelning och tidigare har beskattats i enlighet med schablonregeln, då minimibeloppet föreslås höjas.
  • Att generationsskiften kan gynnas är positivt i och med att syskon inte längre ska ses som närstående och därmed inte ”3:12-smittar varandra”
  • Att karenstiden föreslås förkortas med ett år i de s.k 5:25 bolagen är också positivt.

bolagsvärdering

Kritik och kommentarer

Utredningen är omfattande eftersom 3:12-reglerna täcker många olika aspekter av utdelning i fåmansföretag. Experter och sakkunniga har överlag uttryckt positiva omdömen om beräkningsreglerna, särskilt när det gäller gränsbeloppet för utdelning, där minimibeloppet höjs med en relativt betydande summa.

Många är dock överens om att det inte gjordes några förbättringar av utomståenderegeln, som fortfarande är föremål för många oklarheter. För de flesta fåmansbolag med enkel ägarstruktur bör detta dock inte innebära några större problem.

Kritik har också riktats mot att det inte innehåller några större förändringar avseende de s.k. kvalificerade personaloptionerna, eller KPOerna. Något som också skulle behandlas i förslaget.

Varför finns 3:12-reglerna?

3:12-reglerna infördes ursprungligen för att förhindra att företagare som arbetar i sina bolag tar ut hela sin lön som lågbeskattad utdelning. Senare reformer, avsedda att främja företagande och sysselsättning, har dock gjort det förmånligare att både driva ett eget företag och anställa personal.

Vad innebär förslaget?

Förslaget på nya 3:12 regler är omfattande, men kortfattat är dessa huvudområdena:

  1. en ny modell för beräkning av gränsbeloppet som bland annat innebär att dagens förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare och att dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav slopas.
  2. dagens huvudregel och förenklingsregel för beräkning av det lågbeskattade gränsbeloppet föreslås med andra ord att ersättas av en gemensam regel för samtliga delägare. Istället för det s.k. Schablonbeloppet föreslår man ett grundbelopp för beräkning av gränsbeloppet på fyra inkomstbasbelopp (304 800 kronor, 2024) som fördelas utefter ägarandel – kanske det enskilt mest positiva förslaget som påverkar flest företagare.
  3. ett gemensamt takbelopp för hur stor del av utdelning och kapitalvinst som maximalt får tas upp i inkomstslaget tjänst. Taket föreslås ligga på 90 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 6 858 000 kronor (2024) och skulle gälla under beskattningsåret samt under de två föregående åren.
  4. 4 %-spärren tas bort.
  5. att syskonkretsen inte längre ska betraktas som närstående och därför inte påverkar en delägares beskattning.
  6. att karenstiden och andra tidsgränser kortas med ett år.

Vilka är det som omfattas av det nya 3:12 förslaget?

Alla fåmanföretagare. D.v.s. de allra flesta av Sveriges företagare som driver företag i aktiebolagsform. Ett aktiebolag är ett fåmansbolag om max fyra delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget. Dock räknas exempelvis alla aktiva delägare i bolaget som en delägare och delägare som ingår i samma närståendekrets räknas också som en delägare. Detta gör att det egentliga antalet delägare i fåmansföretag kan vara stort, fast bolaget enligt reglerna bara anses ha fyra delägare.

Mer läsning om nya 312 reglerna:

Och vill du föra en dialog med en expert hos oss på Revideco så bokar du in en tid här.

Dela den här artikeln!